Äntligen är vi här - på andra sidan jordklotet!
Jag tänkte att detta vore ett bra sätt att hålla er uppdaterade om allt som händer här borta, då man tydligen inte kan räkna med att sms etc. kommer fram som förväntat. Har aldrig i hela mitt liv ens tänkt på att blogga förut, så ni får ta det för vad det är - blir nog inget litterärt mästerverk... Men here goes!
Som ni vet, så har vi tagit vårt pick och pack och flyttat till Kapstaden och har nu spenderat 10 dagar här och redan fått en hel del "tuffa" uppvaknanden och blivit rätt så omtumlade av allting hittills. Det första vi fick lära oss var "TIA" - "This Is Africa" (läs: här kan man inte räkna med att saker och ting går som det ska, att folk kommer när de säger att de ska komma eller att det inte är korsdrag inomhus när allt är stängt - kort och gott ska man inte räkna med så mycket alls). Lika bra att ni lär er detta uttryck redan nu, då jag misstänker att det kommer att vara en stadig följeslagare i den här bloggen.
Här kommer en kompakt liten summering över de mest minnesvärda ögonblicken hittills.
Dag 1: Chauffören som hämtade oss på flygplatsen skulle också vara vår privatchaufför hela förra veckan pga att vi inte har fått vår bil ännu och man inte kan ta sig någonstans här utan bil. Kallpratar lite på vägen hem från flygplatsen och upptäcker att han inte alls ska vara med oss något mer - han har andra kunder hela veckan. TIA 1. Väl hemma är huset vi hyrt helt ostädat och allmänt snuskigt och inte ens städsaker finns det. TIA 2. Visst, vi har hyrt omöblerat, men städsaker eller typ ugnsplåtar(!) borde man väl kanske kunna räkna med iallafall? TIA 3. Tog oss ut för att äta lunch/middag och när vi väl kom hem, en mörk lördagskväll, så går larmet och vi kan självklart inte stänga av. Trycker på allt och slår in koden vi har fått säkert 1000 ggr - inget funkar och varken vår hyresvärd eller kontaktperson på plats/grannen svarar i telefon. Hinner också med två beväpnade utryckningar. Vi var inte alls stressade. TIA 4. Till slut kommer husets vaktmästare och slår av larmet på något mirakulöst vis. Han ska också hjälpa oss att fixa så att vi kan sätta på skal-larmet utan att det går av i tid och otid (det larm man kan ha på när man ligger och sover och som tjuter om någon tar sig in i trädgården eller i huset), och det löser han genom att klistra papper framför alla larmsensorer. Det löser ju saken, men gör också att larmet inte fyller någon funktion alls. TIA 5. Sover en okej natt och vaknar vid 04.30, då halva taket tydligen är gjort av glas som inte går att täcka för och som vi inte noterat tidigare - vem gör tak av glas i sovrum i ett soligt land??? TIA 6. Dagen efter möts vi av att det tydligen är strömavbrott två ggr per dag à två rimmar åt gången pga att regeringen inte har några pengar kvar. Man vet inte när på dagen dessa inträffar, men man vet att de kommer att hålla på fram till nyår då regeringen får ny budget. TIA 7. Notera att detta endast är bråkdel av allt vi har upplevt so far och att allt detta hände under de två första dagarna här - resterande åtta dagar fortlöpte i ungefär samma TIA-tempo.
Utöver alla dessa något komiska TIA, så är det underbart varmt och härligt. Huset (nu när vi har fått det städat) är fantastiskt och lite möbler kommer säkert att göra det ännu bättre. Lille F stormtrivs med att bara springa runt i blöja och bada i poolen titt som tätt.
Förhoppningsvis får vi t o m egen bil och internetuppkoppling hemma - det ni...!
PS. Eftersom vi fortfarande inte har några möbler överhuvudtaget (förutom sängar), så blir det mest yoghurt i sängen till middag för H och mig, ur kastruller ska tilläggas (eftersom vi inte har några tallrikar). Aaah, detta ljuvliga expat-liv. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar