måndag 12 januari 2015

Internet is back!

Ojojoj, mycket har hänt sedan sist, så håll i er för ett långt inlägg. Inte minst är det 2015 - gott nytt år! Och vi har internet igen! For now...

Här har vi det toppen och livet rullar på. På nyår var vi ute på en härlig restaurang med vänner som sedan sov över hemma hos oss. 
Ett suddigt gott nytt år!
Dagen efter hade vi bokat frukost på vårt favoritställe, men när vi kom dit fick vi beskedet att vi inte fick beställa någon varm mat, eftersom bara en av kockarna bestämde sig för att komma till jobbet. De andra var helt enkelt för trötta efter nyårsafton. Jaha - 4 yoghurt med müsli då, tack.

Vi har också blivit inparkerade när en man bestämde sig för att parkera utanför vårt garage. Som tur var så dök han upp precis när vi försökte ta oss ut: "I'm sooooo sorry Madame, sorry sorry." Jag: "It's fine, if you  just move your car now." Mannen: "No, I won't move." Ööh okej. Jaja, ut kom vi till slut efter lite sura miner.

Annars pendlar känslorna överlag mellan att man befinner sig i himmelen och helvetet... För vem skulle inte älska 30 grader, sol, god mat, galet sociala härliga människor, underbart hus, pool, en liten F som springer runt naken hela dagarna och ett allmänt lyxigt liv? Däremot älskar man inte att pappan till vår nya nannys lilla son skjöts till döds när barnet var 3 dagar gammalt - pappan 21 år. Att vår nanny är rädd när hon tar sig hem på eftermiddagen för att det finns en reell risk att hon blir rånad och/eller våldtagen. Att hennes pappa som hon bor med inte vill hämta henne eftersom han inte vill slösa bensinpengar. Att hela vårt område ställer ut sina sopor på gatan varje tisdag morgon och det då helt plötsligt dyker upp människor överallt som börjar rota i soporna i hopp om att hitta något att äta. Utanför vår dörr stod en äldre kvinna, säkert 65+. Jag fick så ont i hjärtat att jag var tvungen att springa in och hämta den färska frukten vi hade. Tacksamheten i hennes ögon är något jag aldrig kommer att glömma. Gud, jag hoppas att jag aldrig vänjer mig vid det här...

Annars har vi också blivit extremt bortskämda med massvis av saker från Sverige, då Malins underbara föräldrar, Elisabeth och Thomas är här. 
Lycklig selfie efter en 4,5-timmars lunch hemma hos oss.
Igår tog vi bilen längs kusten och ner mot Cape Point för att spana in pingvinerna. Höjdpunkterna var helt klart lunchen som intogs på en restaurang på stranden, och den underbart vackra bilresan.
Lunch på stranden
Penguin love

Tycker för övrigt också att det faktumet att babianerna lärt sig hur man öppnar bildörrar är lite av en höjdpunkt.


För er sommar orkat läsa så här långt säger jag hej då för idag. Och kram - saknar er!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar